En intellektuell funktionsnedsättning kallas även utvecklingsstörning, och kan bero på ärftliga orsaker eller en förvärvad hjärnskada i samband med trauma, olycka eller sjukdom. Kromosomavvikelser som Downs syndrom till exempel leder till en viss intellektuell nedsättning och efter en stroke kan patienten få en förvärvad skada som påverkar intellektet.
Kognitiva funktioner
Kognitiva funktioner fungerar sämre för någon som har en intellektuell funktionsnedsättning. Svårigheterna är i varierande grad och vissa kognitiva förmågor kan fungera bättre än andra.
Vi använder dagligen kognitiva funktioner för att kunna interagera med omvärlden. Begreppet innefattar allt som rör processandet av information i hjärnan. Förmågan att tolka andras tal och kroppsspråk, uppfatta tid och rum, kommunicera, hitta rätt och orientera oss, förstå hur orsak och verkan hänger ihop, olika kvantiteter, kvalitetsbegrepp och paraplybegrepp, minne, sortera och tolka information och att komma igång med något. Även personer med utmattningssyndrom kan uppvisa starka kognitiva nedsättningar periodvis, utan att personen för den sakens skull har en intellektuell permanent nedsättning eller är utvecklingsstörd.
Tre nivåer
Utvecklingsstörning delas in i tre olika nivåer. Den lindriga innebär att personen kan läsa, skriva och räkna, kan förstå självupplevda saker och kan ha svårt att förstå abstrakta begrepp och saker som personen inte har upplevt. Symboler kan vara svårt. Personer med måttlig utvecklingsstörning kan lära sig läsa och skriva enstaka ord och sitt eget namn, men bilder är bättre och lättare att förstå än ord. De kan kommunicera och förstår talat språk men kan oftast bara relatera till självupplevda saker och har svårt för abstrakt tänkande. Grav utvecklingsstörning gör att personen är här och nu, inte mycket annat existerar, och personen kommunicerar oftast med gester, ljud och bilder men kan inte tala. Personen förknippar ofta ord med handlingar och situationer samt använder signaler, inte symboler.